Metod för inventering av örn

By | 12 februari, 2013

Syfte

Det övergripande syftet med inventeringen är att få en bättre kunskap om förekomsten av örnar och deras sträckmönster och biotopval i Jönköpings län. Vinterinventeringarna syftar till att identifiera områden attraktiva för örnar, i synnerhet områden med revir (spelflykt eller stationära adulta par). Vinterinventeringarna är också ett underlag för att välja var man ska inventera sommartid. Sommarinventeringarna syftat främst till att hitta var häckningar verkligen ägt rum samt om de lyckats. I bästa fall kan de också leda till att man hittar bon.

Val av observationsplats och tid
Som observationsplats väljer man för kungsörn företrädesvis en hög punkt med god utsikt mot det område man tror kan hysa kungsörn. Störst chans att finna arten i våra bygder är kring större högmossar samt i avlägsna, svårtillgängliga och mosaikartade skogsområden.
Havsörnen finner man alltid i närheten av fiskrika, gärna örika sjöar och vattensystem.
I övrigt är det bra om en observationsplats ger god utsikt åt söder, väster och öster för sträckande fågel. Om man har riktigt ”vidunderlig” utsikt åt alla vädersträck (som exempelvis ifrån ett torn på en hög punkt) är det en fördel om man är minst två personer som hjälps åt att tubspana i olika riktningar. Annars är det lätt att man missar någon förbipasserande örn.

Tidpunkt för inventering
Inventeringar görs både sommartid och vintertid. Vinterinventeringarna gör under perioden 1 februari till 31 mars. Standardiserade klockslag är mellan kl 10.00 – 14.00. Sommarinventeringarna görs under två separata perioder, dels 15 maj-5 juli, dels 1 aug – 10 sep.

Tillvägagångssätt i fält
För att underlätta inventeringen har ett särskilt protokoll sammanställts, se nedan. Protokollet handlar om att förutom tid försöka fastställa örnarnas aktiviteter och utseende (ålder, kön). Här följer en kort beskrivning av hur man går till väga i fält.

 

  • Man ska alltid ange en observerad örns aktivitet. Om man får se spelflykt så kan det anges om det är revirmarkering (med grundare, mjukare ”bågar”) eller den djupa berg-och dalbaneflykt, som är det vi i allmänhet menar med spelflykt. Om man ser en örn ta höjd ska man så noga som möjligt m h a av kompassriktning och karta försöka fastställa platsen den lyfte ifrån. Örnen övernattar ofta i närheten av revirets centrala del, d v s boplatsen.
  • Likaså försöka konstatera vart en örn landar då den går ned efter exempelvis en spelflykt eller kretsflykt.
  • Då man observerar en sträckande örn, försök att fastställa sträckriktning medelst kompass och om möjligt också marschhastighet m h a klocka och karta samt exakt klockslag då fågeln befinner sig exakt i ett visst vädersträck från spaningsplatsen. Det är dock viktigare att dokumentera ålder och dräktkaraktärer än marschhastighet.
  • Det är värdefullt om man, bortsett från en korrekt artbestämning förstås, också kan avgöra en örns ålder (och i bästa fall indikation på könstillhörighet). För att exakt ålder skall kunna fastställas krävs att fågeln ses på tämligen nära håll samt att observatören(-erna) har god kännedom och erfarenhet av artens ruggningsförlopp, dräktutveckling och fjäderdräktens variation för respektive art. Ålderstillhörighet anges om man är säker enligt kalenderårsystemet, d v s 2k, 3k, 4k osv. Om man är det minsta osäker om ålderstillhörighet hänför istället till dräkttyp: juvenil, yngre och äldre subadult samt adult. Ses örnen på alltför stort avstånd är det meningslöst att spekulera i exakt ålder. Ange då bara 1 ex eller motsvarande i protokollet och skriv ned era misstankar om eventuell dräkttyp under övriga kommentarer istället. För vidare info om dräktkaraktärer för olika åldrar kolla följande länk: sidan från http://www.club300.se/files/docArchive/Kungsorn.pdf . Bilderna från länken finns också inklistrade (lånade från Club 300) i något dålig upplösning nedan.
  • Utöver ålder är storlek( kan indikera könstillhörighet: honor hos både kungs- och havsörn är oftast större än hanarna), speciell färgsättning eller avsaknad av vingpennor m m hos en observerad örn av intresse. Detta kan användas för att identifiera individer. En nedtecknad bild av hur ”det vita” ser ut på stjärt och vingarnas ovan- och undersida är värdefull.
  • Ange väder och väderförändringar under inventeringstillfället (grad av molnighet och sol, vindrikting och –styrka, temperatur, siktförhållanden)
  • Var inte rädda för att notera andra spännande observationer än örn i protokollen, men tappa inte koncentrationen på örnspaningen!

Se vidare i formuläret om vad och hur du ska notera!

Utrustning

  • Tubkikare
  • klocka,
  • kompass
  • översiktskarta företrädesvis topografiska kartan i skala 1:50000 med höjdkurvor, skogs- och inägomarker, myrar, vägar och bebyggelse m m redovisade (även benämnd gröna kartan) över det område man bevakar
  • mobiltelefon för att förvarna eventuellt andra örnspanare som bevakar ett annat område om att örn ”är på väg”

Väder
Bäst chans att se kungsörn men även havsörn är dagar med friska-hårda vindar gärna från S-V-sektorn. Även dagar med bra termik kan vara bra, d v s dagar med sol som framemot förmiddagen normalt har värmt upp marken så att uppåtvindar uppstår i luftrummet.

Rapportering

  • Skriv ned samtliga observationer i protokollet omgående så att inga exakta detaljer förloras.
  • Rapportera snarast in dina resultatet av inventeringen. Detta kan göras via e-post, telefon eller post. Observationerna läggs också in på Svalan. Materialet kommer att analyseras och redovisas i årsrapporten i Milvus samt användas i Länsstyrelsens verksamhet, t ex för områdesskydd eller för som underlag vid prövningar.
  • Rapporterna skickar du in till den koordinator som du haft kontakt med (Håkan Söderberg för norra delen av länet och Kent Öhrn för södra). Har du inte haft kontakt med någon av dessa går det bra att skicka in resultatet direkt till Henrick Blank på länsstyrelsen. Se adresser och kontaktuppgifter nedan!
  • Kom ihåg att även negativa resultat är intressanta!
  • Kom ihåg att skicka in din begäran om arvode och bilersättning till Henrick Blank på Länsstyrelsen efter att du rapporterat dina inventeringsresultat.

Sekretess
Kom ihåg att både kungsörn och havsörn är skyddade enligt sekretesslagen. Detta innebär att man inte får sprida information om förekomst som kan hota arternas fortlevnad i ett län eller kommun. Artdatabanken redovisar exempelvis förekomst av häckande kungsörn och havsörn med en upplösning på 25 x 25 km. Läs mer om sekretess (bland annat) i följande dokument: http://www.slu.se/Global/externwebben/centrumbildningar-projekt/artdatabanken/Dokument/Nationell-skyddsklassning-av-arter-ArtDatabanken-2010.pdf.

One thought on “Metod för inventering av örn

  1. Pingback: Upprop om kungsörn | Fågelklubben Hultsfred

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *