Årets upplaga av fågeltornskampen påminde stundtals om en dokumentär om nordostpassagen även om det bara var Hulingen. Klockan 05:00 var laget på plats och fick beskåda en fantastisk soluppgång med dimmorna dansande över Lönnekullaviken. Vädret höll sig faktiskt ganska skapligt den första timmen och sedan blev det mörkare. Regn/snöblandat regn kom i omgångar och till sist kom snön med sådan kraft att sikten var mindre än 20 m. Nordostvinden gjorde sitt till att skapa polarstämning. En stor brasa höll de tappra vid liv och éntusiasmen höll i sig till klockan 11:30 dvs ca 1, 5 timma innan tävlingen var slut. Då lämnade laget tornet något blöta och frusna. Trots det dåliga vädret fick vi hop en hel del arter ändå. Det brukar när vädret är mer normalt ligga mellan 65 till drygt 70 arter. I denna snöyra fick vi ändå ihop 56 arter vilket måste ses som bra! Laget bestod av 3 personer och antalet mycket tappra besökare under morgonen och förmiddagen var 3.
I viken trumpetade tranorna i soluppgången och ett gäng kanadagäss besökte vår byggda flottar. Från maden spelade en taktfast vattenrall senare helt obekymrad om vädret. De första drillsnäpporna dansade omkring vid tornet och både skrattmås och fisktärnor hade häckningsbestyr på flottarna. På tornudden sjöng på morgonen lövsångare, svartvit flugsnappare, trädpiplärka och en rödvingetrast. Bland övriga vadare kan nämnas en rastande grönbena och en rödbena som endast hördes i den värsta snöyran över viken. Den sista arten blev ett par hussvalor som tillsammans med ett gäng ladusvalor svirrade omkring i snöfallet över Hulingen och verkade helt vilse i tillvaron.
Utöver detta rapporterade boende i Järnudda strax efter 12:00 att en vit stork rastade i snöfallet stående på en lyktstolpe mitt i byn! Ett bidrag till denna surrealistiska väderdag. Klicka på länken så kan du se alla arter vi noterade under dagen. Resultatet för hela tävlingen kommer så fort som möjligt.
Tuffingar!